A
Avslag - provprägling för att pröva nya stampar, ofta i avvikande metall
B
Besittningsmynt - mynt präglade av svenska kungar i olika besittningar från 1500-1800 talet
Blindmynt - benämning på opräglad myntplants
Blodsklipping - klippingar präglade 1568, dessa kan vara präglade med silver erlagda som bot för Sturemorden
Brakteat - benämning på ensidig prägling, vanlig prägling på svenska medeltida penningar
Brons - metallegering av tenn och koppar. Brons har används i tillverkningen av svenska mynt
C
Charta Sigillata - Sedelliknande bevis om erlagda skatter och avgifter
Courant - annan beteckning på värdemynt
D
Daler - myntenhet, föregångare till riksdaler etc
Datering - benämning av ålder på mynt som saknar årtal
Dirhem - Arabiskt mynt som cirkulerade i Sverige fram till ca 1000
Dukat - internationellt guldmynt präglad först gången 1284. Valören har använts i Sverige 1654-1868
Dukaton - benämning på 8 dalers silvermynt präglade mellan 1664 och 1704
E
Efterprägling - prägling i senare tid med orginalstampar
F
Fahnehielmare - sedlar uundertecknade av PG Fahrenhilem 1788-90
Felprägling - ett mynt som har blivit fel i tillverkningsprocessen
Ferding - mynt med ett värde av en fjärdedels Revalsk mark
Finvikt - vikten av den ädla metallen i ett mynt.
Frånsida - myntets baksida, se även åtsida
Fyrk - benämning på ett fjärdedels öre
Förfalskning - en kopia av ett mynt. Antingen för att lura samlare eller för att gå som äkta mynt i handeln
G
Galvanokopia - ett sätt att med kemiska metoder kopiera ett mynt
Gote - gotländskt silvermynt präglat under medeltiden
Gravör - den person som graverat myntstampen.
Gravörssignum - gravörens initialer på mynt första gången på Christinas riksdaler 16..
Groschen - myntenhet använd i flera svenska besittningar
Gyllen - silvermynt präglat under Gustaf Vasas tid, guldmynt präglad under Erik XIVs och Johan IIIs tid
H
Hammarprägling - präglingsmetod där man använt en "hammare"
Hvid - danskt mynt som även används i de södra delarna av Sverige
Heller - valör som använts i svenska besittningar
I
Incusum - felprägling där ett redan präglat mynt fastnat i stampen. vilket medför en "spegelbild" på nästa präglade mynt.
J
Jubileumsmynt - mynt som präglats som minne för en speciell händelse
Järn. användes som myntmetall 1917-19 och 1942-50
K
Kant - "sidan" på myntet
Kantexemplar - ett mynt som skurits ut för "snålt" i plantsen. Delar av myntet saknas. Ofta blir det ett ovalt urtag då ett annat mynt skurits på kantesemplaret
Karolin - eller Carolin, benämning på svenska markmynt
Kastpenning- mynt som präglats och utdelats vid någon kunglig högtid; begravning, kröning, giftermål
Klipping - ett mynt präglat på fyrkantigplants, jmf rundmynten på rund plants
Kontramarkering - motstämpling av mynt. metoden använd i Riga 1705 och i den svenska kolonin S.t Barthélemy i början av 1800-talet
Kopia - En senare efterapning av ett mynt
Kopparrunstycke - benämning på 1 ÖrKM 1719-1778, se även runstycke
Kreditmynt - mynt vars värde inte motsvarar metallinnehållet. Alla dagens mynt är kreditmynt
Krellmynt - en serie mynt präglade 1723 på initiativ av bankkommisarie Krell
Kreuzer tysk valör som, även präglad i svenska besittningar
Krona - Sveriges myntenhet sedan 1873
Krongyllen - guldmynt präglat av Johan III 1569-1573
Kurantmynt - se courant
Kvalitetsbeteckning - skala att beteckna ett mynts kvalitet
Kronbotten - nedersta delen på en krona
Kronbågar - övre delen på en krona
Kronring - avskiljningen mellan övre och nedre delen på kronan
L
M
Mark - svensk (och även internationell) myntenhet
Medalj - myntliknande prägling
Mula - sammankoppling av stampar från helt skillda mynt
Myntmästare - namn på den som är ansvarig för tillverkningen av mynt
Myntmästarmärke - myntmästarens signatur på myntet
Myntort - platsen där myntet präglats. Idag är Eskilstuna Sveriges myntort, därav E:et på moderna mynt
Myntpollett - en pollett med åsatt värde som cirkulerat som mynt, vanligast i slutet av 1700, början av 1800
Myntsedlar - beteckning på pappersmynt utgivna 1716-19
Mynttecken - benämning på nödmynten om 1DSM som präglades 1715-1719
N
Numismatik - läran om gamla betalningsmedel
O
Ort - benämning på en fjärdedel, bl.a Johan II präglade fjärdedels daler
Ompunsning - en gammal stamp har graverats om. Ofta handlar det om att siffrorna i årtalet ändrats
P
Patina - en belägggning som ett mynt kan få efter många år.
Pjäs- benämning under 1700-talet på femöringen
Penning - myntvalör använd på medeltiden
Plants - opräglat myntämne
Plåt Benämning på 2DSM plåtmynt
Pojköre - 1 ÖrKM 1772 präglade på för stora myntämnen, bl.a ämnen avsedda för 1ÖrSm och 2ÖrSm
Pollett - myntliknade föremål, ofta med värdebteteckning
Portagulös - Johan III:s praktmynt på 5 och 10 daler
Praktmynt - medaljliknande mynt som aldrig varit avsedd för cirkulation
Provmynt - "mynt" som präglats i provsyfte, exvis för att pröva stampar eller myntlegeringar
Prägling - processen när ett mynt framställs
Puns - verktyg som används för att tillverka stampen. Med punsen punsar man in olika motiv.
Q
R
Rand - kanten på ett mynt, kan vara refflad, rutad, försedd med text etc.
Randskrift - den text som ibland finns på randen. se t.ex. Gustav III:s riksdalrar
Randskydd - benämning på att randen bearbetats, se kant. Detta för att försvara att delar av myntet avlägsnas
Ringprägling - mynt präglade i ring, dessa mynt är helt runda, metoden använd på svenska koppamynt från 1832
Riksdaler - svensk valör jämför daler, taler
Rost - kemisk förstöring av järn
Runstycke - benämning på 1 öre i silver Gustaf Vasa, sedemera 1ÖrKM och 1/12 skilling
S
Skilling vensk myntvalör
Skilling banco - ensk myntvalör
Solidus - vanlig benämning på schillingmynt präglade i svenska besittningar
Spegelglans - myntet har vid prägling fått en spegelliknande yta
Stickel . verktyg som gravören använder sig av vid gravering av stampen
Stamp - äglingsverktyget vid mynttillverkning. På stampen graveras myntbilden in.
Stampkoppling - kopplingen mellan ett mynts från och åtsida. intressant när en stamp används till tillverkning av flera olika mynt
Stampskada - skada på stampen som ger avtryck på det präglade myntet
Stämpelglans - den glans som uppstår när myntet är nypräglat jmf spegelglans
T
Taler - tysk förebild för den svenska dalern och den amerikanska dollarn
Tennpest . en kemisk förorening som förstör tennföremål (bl.a. medaljer) bildas ofta av garvsyra typ
U - unik ett mynt endast känt i ett exemplar
V/W
variant -
värdemynt - ett mynt där metallvärdet överensstämmer med det åsatta värdet
X/Y/Z
Å
Åtsida - myntets framsida. Den sida som kungens porträtt, namn etc finns på
Ä
Ärg - kemisk förorening som bildas på kopparmynt
Ö
Öre - svensk myntvalör
Örtug - svensk myntvalör
Överprägling - mynt som "återanvänds" bl.a nödmynten som överpräglats till 1 ÖrKm
Källor: Numismatiska meddelanden nr 1-40
Nordisk numismatisk Årsbok 1936-
Sveriges Mynt 1521-1977
Svensk Numismatisk Uppslagsbok
Sveriges besittningsmynt
Nationalencyklopedin
Svensk Myntförteckning (SMF) del 1
Copyright © ingemars.se 1998-2024